Slunga honung

av J

Rolf har tiotusentals vänner. Inte på Facebook, utan i sina bikupor. Eller på tillfälligt besök i sitt ansikte.

Vi har tidigare besökt Karltorps gård, där han bor, och åkte nu tillbaka för att slunga honung.

Först tittade vi till samhällena. Och de tittade till oss. De modiga av oss provade att lyfta på arbetsbin och hålla i drönare. Förvånat kunde vi konstatera att de höll sig mycket lugna. Jag utsåg Josefine till dagens drönardrottning. Hon gick från småskakis till helbehärskad på några ögonblink.

Sofia laddade med skalpmassage innan det var dags att kavla upp ärmarna.

På väg in till slungrummet passerade vi många vackra stilleben. Övergivet blir ofta übervackert bara tiden får hugga med sin tand.

Först fick vi i uppgift att  skrapa bort det översta vaxlagret på vaxkakorna.

Därefter stoppade vi in ramarna i maskinen som tack vare centrifugalkraften trycker honungen ur cellerna. Dusko var något skeptisk till denna high tech-metod. Han är mer förtjust i enklare lösningar, till exempel då man låter honungen rinna ut för egen maskin med hjälp av tyngdlagen.

Rolf talade sig varm för honungens alla fördelar och bjöd på rikliga mängder av det gyllene kletet. Dubbel-E tvingade mig att tvinga honom att inta denna sensuella pose.

Den osilade honungen vi fick smaka innehöll både rester av pollen och propolis, vilket kan sammanfattas som ”en himla massa nyttigheter”. Tänk antioxidanter, antibakteriella egenskaper, evig ungdom. Och så smakar det mumma!

Ett bi tittade längtansfullt på kupan på andra sidan fönstret. Bin är riktiga hjältar som flitigt pollinerar växter och på så sätt gör att de befruktas. Utan pollinatörer kan vi säga adjöss till en stor del av allt som är grönt, skönt och gott. Därför är det allvarligt att det råder brist på pollinerande insekter i vår natur.

Annonser